Svensk bärplockning genom historien

Hur länge har vi Svenskar ätit bär från skogen?

Bär har länge använts som måltid

Enligt boken “Blåbär – minnen, mat och smak” åt människorna på stenåldern och forntiden i Sverige troligtvis bär, men inte i några större mängder. På den tiden var det troligtvis viktigare att jaga älg eller annat vilt som kunde ge stora mängder kött, som mättade betydligt fler magar och innehöll mer energi än bär.

Senare i Sveriges historia närmare bestämt på medeltiden då Norrland hade befolkats, startade handel med bär. Det fraktas lingon från Norrland ner till Stockholm på grund av lingon bärets goda användning som konserveringsmedel. Lingon innehåller nämligen en syra som kallas bensoesyra. Bensoesyra har egenskaper som bland annat förhindrar att mat försämras och blir dåligt, syran är effektiv att hålla bort mögelsvamp och jäst i mat. Därför var lingon värdefullt på den här tiden.

Men skogens bär hade fortfarande väldigt låg uppskattning bland befolkningen i Sverige i allmänhet, det var få som plockade bär. Det skulle dröja ändra fram tills 1800-talet innan bär plockningen tog fart.

Ångloket och Järnvägen gav nya möjligheter

Tack vare ångloket och järnvägsnätet som byggdes ut på 1800-talet, uppkom nya möjligheter att frakta bär i längre sträckor och i större mängder än någonsin tidigare. Detta ledde till att folk på den tiden såg möjligheter till att tjäna en extra peng på den ökade bär handeln i landet. Antingen som bäruppköpare, bärplockare, återförsäljare eller grossist. Det blev slags guld rusch kring bär i Sverige och det diskuterades på många håll att skogens bär skulle så småningom bli mer värdefull, och till med öka mer än handeln med trä virke i landet!

Kring sekelskiftet år 1900 var den organiserade bär handeln och bär exporten ett faktum! På den tiden var det främst export till Tyskland som gällde. Detta resulterade i stora affärer mellan svenska och tyska bäruppköpare med hundratals kilo med lingon och blåbär, som paketerades i båtar för att packas upp i Tyskland.

Vissa gjorde fina pengar, medans några andra förlorade mycket pengar. Detta går att läsa mer om i “Lingonkungen” Oscar Johanssons bok “Lingon” från 1940-talet.

Arbetslösa fick uppdrag att plocka bär

Vidare gjorde denna”guld rusch” om skogens bär på 1900 talet att vi fick en ny typ av organiserat bärplockning. De första som fick ge sig ut i skogen för att plocka bär på ett organisera vis var arbetslöst människor från städerna, och framför allt arbetslösa kvinnor. Efter första världskriget var det främst Folkhushållningskommissionen år 1917, som var en myndighet i Sverige som reglerades livsmedel, som gav dessa personer i uppdrag att ge sig ut i skogen för att plocka bär. Detta som ett sätt att exportera våra svenska näringsrika super bär till södra Europa, som behövde dem efter krigets elände och svält.

Inte fri från konflikter

Den organiserade bärplockningen var inte helt fri från konflikter. Markägarna var inte särskilt nöjda över att ris och småträd i deras marker och skog vart ned trampade, att omogna bär ibland plockades av oerfarna plockare, och att vissa till och med skräpade ned i deras skog!

Det uppstod stora debatter om allemansrätten, vilket det gör än idag, skillnaden nu är att bärplockarna som plockar bär organiserat och kommersiellt ofta är från Thailand eller Polen och att bären idag ofta exporteras till ost-asien istället Tyskland, för att bland annat använda våra super bär som ingrediens i mediciner och kosttillskott!

(med reservation för eventuella fakta fel och feltolkningar)



Please follow and like us:

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial